Idag kom äntligen halsbandet som jag längtat efter! Var lite mindre än jag först trodde men det blev bara ännu finare då. Insåg också att i min iver över auktionvinsten glömde jag tacka de andra som uppvaktade mig i helgen. De som inte gav mig pengar utan faktiskt köpt presenter var familjen pjungserud som köpt body butter på tub och olika massageoljor och mamma och Johan som köpt Aladin-dvd:n, en kokbok och gjort fotoalbum med bilder från min uppväxt! Det var jätteroligt! Dessutom hade de gett sig ut i snöovädret hela vägen till Örebro för att köpa denna fantastiska tårta! Så tack allihop för att ni uppvaktade mig på mitt något sena födelsedagskalas!

Hur är det möjligt att jag aldrig har något att ta på mig?

...sista budet! Smycket går till Emily i Linköping. Idag har jag för tredje gången bjudit på ett och samma halsband på internetauktion. Har haft som princip att inte gå över 500 kronor, är trots allt bara ett halsband! Men idag kunde jag inte hålla mig utan fick gå upp till 545 kronor för att vinna. SÅ jag använder mina födelsedagspengar som jag fick i helgen! Som min mamma sa, nästa nalla samlar ju på något så varör ska inte du också få göra det? Tack familjen Lind, mormor och morfar, Pia och Håkan och familjen Henningsson som bidrog till detta underbara halsband som jag suktat efter sedan mitten av december! Kan knappt bärga mig till det kommer!  

Jag är en sådan lipsill! Under helgen har jag kämpat mot tårarna flera gånger för jättelöjliga saker! Det är tur att man är tjej och kan skylla på hormoner i preventivmedlen... Första gången var i bilen på väg hem när det jag för första gången hörde den nya versionen av "We are the World" som 80 olika artister spela in för offren i Haiti. Andra gången var när jag såg sammanfattningen av Anna Haags medaljbragd. Det är nog bara att inse att jag är helt oförmögen att distansera mig. Följ länken nedan eller se youtube-klippet ovan och se om ni hanterar det bättre än jag!


http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=128895&a=1898264&lid=puff_1898296

Sist när jag gjorde muffins var det massor av människor som blev imponerade! Så tänkte skryta lite med mina kakor som jag bakade till mormor och morfar i julas. Morfar är diabetiker så dessa är helt sockerfria!

  

  

NU                                                DÅ


Jag älskar vinter. Man får ta på sig massor av kläder; halsdukar, mössor, tumvantar och det bästa av allt... Dunjackan som alla ser lika tjocka ut i! Man kan åka slalom, pulka och ofta är det så kallt ute att det är berättigat att bara sitta inne och se på film med popcornskålen i soffan. Men, jag har gjort det nu. Vinterhullet ligger som ett täcke runt magen, hyn är så blek att man nästan måste kisa och filmerna börjar ta slut. Jag längtar efter kjolar, flipflops, linnen, att det inte blir ett stort projekt med kläder och skor bara för att man ska ta sig ut genom ytterdörren! Att kunna vitsas och träna utomhus, att kunna sitta ute med en köttbit på grillen och en kall öl i handen. Och framför allt, att slippa se ut som en albinovalross!

Men det tycks dröja, kylan verkar inte vilja ge med sig och marken är lika vis som den var för en månad sedan. I sommar kommer jag antagligen längta tillbaka hit igen. Tänk ändå att vi har flrdelen att leva i ett land med omväxlande väder! Förstå att ha det så här jämt, att behöva åka utomlands för att se barmark. Eller tvärtom, alla dessa människor som aldrig upplevt den där glädjen i den första snön. Hör på mig, så okaraktärisktigt att hitta något positivt i alla denna tristess!