NU                                                DÅ


Jag älskar vinter. Man får ta på sig massor av kläder; halsdukar, mössor, tumvantar och det bästa av allt... Dunjackan som alla ser lika tjocka ut i! Man kan åka slalom, pulka och ofta är det så kallt ute att det är berättigat att bara sitta inne och se på film med popcornskålen i soffan. Men, jag har gjort det nu. Vinterhullet ligger som ett täcke runt magen, hyn är så blek att man nästan måste kisa och filmerna börjar ta slut. Jag längtar efter kjolar, flipflops, linnen, att det inte blir ett stort projekt med kläder och skor bara för att man ska ta sig ut genom ytterdörren! Att kunna vitsas och träna utomhus, att kunna sitta ute med en köttbit på grillen och en kall öl i handen. Och framför allt, att slippa se ut som en albinovalross!

Men det tycks dröja, kylan verkar inte vilja ge med sig och marken är lika vis som den var för en månad sedan. I sommar kommer jag antagligen längta tillbaka hit igen. Tänk ändå att vi har flrdelen att leva i ett land med omväxlande väder! Förstå att ha det så här jämt, att behöva åka utomlands för att se barmark. Eller tvärtom, alla dessa människor som aldrig upplevt den där glädjen i den första snön. Hör på mig, så okaraktärisktigt att hitta något positivt i alla denna tristess!