Jag är sååå trött på facebook. Enda anledning till att jag har en själv är för att mina kompisar har det och brukar dela bilder. Funderar på att avveckla min trots det.

Jag gillar inte facebook av flera anledningar. Det spammar, varje gång man loggar in har jag fått en massa invites till olika grupper. Oftast skräp men ibland är det seriöst eller politiskt, till exempel stoppa våld mot kvinnor eller rosa bandet. Bara för att man ska få dåligt samvete om man inte går med. Jag klickar i princip inte accept på något alls, tror inte att världen blir bättre för att det bildas facebook-grupper.  

Men det som gör mig allra mest irriterad är allt spioneri som sker, ingen verkar tänka på hur offetligt allt man skriver blir. Jag har den absolut striktaste inställningen man kan ha, låter bara vänner se vad jag lagt upp och vad jag skriver och när jag skriver saker är det för att jag vill att folk ska veta eller för att jag har tråkigt och hoppas någon ska nappa.

Var och varannan dag så får jag vänförfrågningar av människor jag aldrig träffat eller människor som jag halvkänt för länge länge sen men som inte ens skulle hälsa på mig om jag mötte dem på gatan. Ifall jag tillåtit alla att se min profil hade vänförfrågningarna säkert halverats för det enda folk vill är att "tjuvtitta" på ens liv, det är ingen som är intresserad av att bli min vän eller kolla hur jag mår. De vill bara ha något smaskigt skvaller de kan tala om ihop med andra, inte med mig.

Det sjuka är att facebook-vänner till och med blivit ett riktigt begrepp! Vi är inte kompisar på riktigt men vi är facebook-vänner. Hur skruvat är det inte?

Det är klart att jag också blir nyfiken ibland, jag skvallrar ibland och ibland så upptäcker jag vänner eller klasskamrater som jag vet att jag inte hållit kontakten med eller försummat som jag plötsligt kommer på att jag saknar. Men vet ni vad man gör då? Man ringer, skickar ett sms eller ett e-mail. Kanske till och med en facebook-kommentar! Men man låter den personen veta att det vore roligt att ses någon gång för att höra vad som sist och skäms lite för att det var så länge sedan det var sist. Jag loggar inte ut och tänker att nu har jag kollat hans eller hennes facebook så nu är vi vänner igen, som om vi aldrig varit ifrån varandra.

Många tycker säkert att jag verkar vara världens mest cyniska och tråkigaste människa men jag kan tala om för dig att jag är förbannat bra. Jag är klipsk, jag har ambitioner, jag är en partypingla, en förtrolig vän, jag älskar sagor, jag vill resa, jag avgudar mina föräldrar (alla fyra) och mina syskon, jag försöker lära mig sticka, fetaost är som en drog för mig, jag är usel på tv-spel och kan börja gråta när det blir gameover, jag avskyr att bjuda in mig med armbågen, jag somnar ofta i duschen när jag är full och riktiga vänner vet om allt det där. Det är inget du kan läsa dig till på en facebooksida. 

Så ska du använda facebook, använd den för att upplysa människor om att du tänker på dem. Inte för att skvallra med din "IRL"-vänner.