Nu är alla direkt berörda parter personligt meddelade och jag kan komma med det stora avslöjandet som orsakat så mycket panik och funderingar under den senaste veckan. I höst flyttar jag för att läsa det jag vill läsa. Hälsovägledning. I Luleå.

Reaktionen har varit blandad från de som fått veta. Allt ifrån modigt, var roligt och du förstör allting. Det är en stor förändring och handlar om en flytt på över 100 mil från närmaste trygghet men det är ju det här jag vill göra och jag sökte ju det här för två år sedan och tackade nej. Efter det har jag inte hittat något som kännts lika rätt och jag vill inte vakna upp en morgon och inse att jag inte gjort de saker jag vill för att jag inte vågar eller för att jag sätter andra människors närhet före min egen framtid.

Så jag har tagit mitt beslut och nu gäller det bara att fullfölja. Jag inbillar mig inte att det kommer bli lätt men att jag kommer ha så kul att jag förhoppningsvis inte kommer hinna längta hem så mycket. Flytten är långt ifrån permanent och programmet är två år långt. Två år är faktiskt inte så lång tid.

Så nu går jag och repeterar mitt mantra jag kan, jag vill, jag vågar. Det här ska bli bra och framför allt ska det bli roligt! Jag har bestämt mig för att (inte helt likt mig) fokusera på allting som kommer bli bra istället för allt det som kan bli jobbigt.