Jag har precis lyssnat klart på boken Gömda av Liza Marklund. Jag vet inte varför jag inte läst den förut, jag har alltid tänkt att jag ska göra det med det har inte blivit av. Den här boken och alla liknande får mig att må så dåligt, hela händelsen är fruktansvärd. Det är saker som inte ska få hända i Sverige, men det gör det. Tydligen varje dag. Det absolut värsta i hela boken var samhällets brist på åtgärder och att människor i den situation inte får någon hjälp. Åtminstone inte rätt sorts hjälp. Hur kan en män som förföljer, hotar och misshandlar människor få gå fria på gatorna? Även om familjemedlemmar är för rädda för att vittna måste det ju finnas en hel stad som sett och hört mer än väl för att få dem inlåsta?

Det har pågått en hetsig debatt mot Liza och Mias berättelse ledd av Monica Antonsson som gett ut en bok och startat en blogg där hon säger att inget i boken är sant. Att den är ihopdiktad från början till slut. Jag bara undrar hur fan hon kan veta det!?

Liza Marklund är den enda journalist som haft tillgång till Maria Eriksson, den misshandlade, hotade och förföljda kvinnans sekretessbelagda akt. Den slutna kammarrättsförhanling som uträdda familjens hotbild och skyddsbehov hade en åhörare, Liza Marklund.

Jag anser att Monica Antonsson är en vidrig människa som förringar hela den här familjens lidande genom att ifrågasätta den utan att ha sett dessa dokumentationer. Och i ärlighetens namn, hade det spelat någon som helst roll om hon brett på? En hel familj har fått lämna sitt land, sitt land Sverige, som flyktingar i fredstid. Är inte det skrämmande?

Eftersom hon fått ge ut en bok kan hon antagligen hänvisa till massa dokumenationer, åtal, papper, vittnen som styrker hennes anklagelser. Jag har bestämt mig för att ignorera henne. Det enda egentliga felet Liza Marklund gjort (vilket inte är hon själv utan någon på förlaget) är att skriva "en sann historia" istället för "baserat på en sann historia". Det tycker jag inte ska ta bort fokus från det verkliga problemet. Att vi inte vet vad vi ska göra för att hjälpa kvinnor i hennes situation. Det enda Monica Antonsson verkar bry sig om är att kasta paj...