Jag är så trött på latin! Latissimus hit och transversus dit, det bara snurrar i mitt huvud! Varje muskel, varje sena, varje ligament, allt har ett svenskt och ett latinskt namn. Och inte nog med att varje ben har ettt eget namn utan delar av ben har också namn! Varje liten knöl, varje liten grop, varje liten kant! Vi får säkert 50 namn, lägen och position som vi ska pränta in i skallen. By the way har ni någon aning om hur mycket gropar, kanter, hål och knölar det finns i skallen!? För många!

Ta ett ord som utskott, hur många gånger pratar vi om utskott i dagligt tal? Inte så ofta. Vi har redan lärt oss tre olika latinska namn på utskott beroende på dess läge och storlek. Och med lärt oss menar jag vi borde ha lärt oss. Det har vi inte!

Men enligt lärarna så ska detta sätta sig med deras hjälp och repetitioner, vi får väl se. Har ju trots allt inte ens gått i två veckor ännu. Vi behöver ju inte lära oss allt utan bara det som är väsentligt för oss. Det känns redan mer än nog och jag bara undrar vilka det är som blir läkare? Inte konstigt det är 20,0 i intag!

Idag hade jag min första nära döden upplevelse. Eftersom det var en massagefri dag så hade flera av oss lyxat till det med snygga jeans och utympliga tröjor. Och framför allt, inte tänkt på vilka trosor vi hade på oss. Underkläder har ju alltid varit en frizon, likväl raka benen under vinterhalvåret. Det är det inte nu. Vi klär av oss i tid och otid och tar ogenerat på varandra. Lärarna försäkrar att det är inget massörer tänker på. Men vi är inte massörer än! Fast som sagt, idag var en massagefri dag.

Tänk er då min fasa när Lennart förkunnade att vi skulle palpera. Och att vi skulle ta av oss byxorna. Paniken rusade i mitt huvud nör jag mindes att jag tagit på den lilla från början vita numera urtvättade spetstrosan efter duschen igår. Skräcken växte när jag insåg att det vi skulle göra var att dels känna på lite ben i svanken och två ligament på rumpan. För er som inte vet vad palpera är så är det att man tar sina fingrar och trycker och känner för att hitta saker under skinnet. Han satte sonika sina långfingrar på "uppvisningspersonens" skinkor och tryckte djupt in så man fick som små gropar tills han hittat ligamentet. 

Sedan skulle vi göra det här på varandra. Det enda jag kunde vara glad över var att ett, jag var inte ihopparad med någon av killarna och två, det var åtminstone inte string. 

Kan ni förstå min lättnad när jag tog av mig byxorna och i samma stund mindes att jag på morgonen bytt trosor till ett par ja okej, något urtvättade men ändå svarta boxertrosor i bomull eftersom jeansen kändes en aning låga! Det var sista gången jag chansade på att vi skulle få behålla kläderna på och kommer lägga hela studiebidraget på nya boxertrosor så att det aldrig ska råda brist på det!